Djurvälfärd – så ser vi till att djuren behandlas väl

Många klädesplagg innehåller naturmaterial från djur, och det är viktigt för oss att dessa fibrer kommer från gårdar med god djurhållning. Christiane Fagertun, hållbarhetschef på Varner, berättar mer om hur vi arbetar med djurvälfärd.

Cubus har varit en del av Varner sedan 1989. Men hur arbetar Varner egentligen med leverantörer, producenter och djurvälfärd?

– Etiska aspekter ska alltid beaktas när vi väljer leverantörer av djurfibrer. För Varner innebär detta fokus på spårbarhet, hälsa och säkerhet, samt ett starkt fokus på djurens välbefinnande på gårdar och i produktionsenheter, berättar Christiane.

I Varners policy för djurvälfärd ställer vi krav på våra leverantörer om hur de ska arbeta för att säkerställa djurens välfärd när de samarbetar med oss. Dessa krav måste undertecknas innan vi ingår ett samarbete.

– Vi är inte lagligt skyldiga att använda dessa standarder, det är frivilligt. Varner gör det för att säkerställa djurens välbefinnande, samtidigt som det ger oss en viss spårbarhet.

Tredjepartscertifieringar

– Vi använder tredjepartscertifieringar för att säkerställa att de som har djurhållning för ullproduktion gör detta på ett bra sätt. En tredjepartscertifiering är en process där en trovärdig tredje part, vanligtvis ett certifieringsorgan, tilldelar certifikat som visar att en produkt, tjänst eller organisation uppfyller kraven för ett referenssystem. Det är viktigt att det blir en oberoende bedömning, förklarar Christiane.

– Vi arbetar mycket med Textile Exchange, som både utvecklar och äger olika standarder. När det gäller djurvälfärd använder vi främst deras standarder för ull och dun. Det är de djurfibrer vi använder mest, säger hållbarhetschefen.

Certifieringssystem för dun och ull

Både ull och dun är naturmaterial som kan hålla länge om du tar hand om dem väl. Något att tänka på när du handlar kläder.

– Om du köper certifierat dun eller ull minskar risken för att djurvälfärden kränks. Leverantörskedjan för ull- och dunprodukter kan vara mindre transparent, och det är utmanande att säkerställa insyn i hela kedjan, säger Christiane.

– Vi gör egna inspektioner och har direktkontakt främst med leverantörer på första och andra nivån. Det innebär fabriker som utför den sista delen av klädproduktionen, som att klippa och sy. Längre ner i produktionskedjan finns tygproduktion, färgning och spinnerier. Längst ner finns själva råmaterialutvinningen, vilket för dessa produkter innebär djurhållning.

– När det gäller dun är det väldigt enkelt. Om vi använder dun ska den vara certifierad. Allt dun vi använder på Varner är certifierad enligt Responsible Down Standard.

Genom att använda certifierad dun vet vi att gårdarna genomgår regelbundna revisioner där en tredje part kontrollerar om de uppfyller kraven i Responsible Wool Standard. Detta ger en trygghet i att djurens välfärd beaktas.

Förbjudna fibrer

En del av arbetet med djurvälfärd omfattar även material vi väljer att inte använda, eftersom vi ser att djurens välbefinnande inte tillgodoses. Varner har förbjudit bland annat päls, angora och läder från utrotningshotade djurarter.

Ett exempel är förbudet mot ull från får som genomgått mulesing. Mulesing är när fårbönder tar bort huden runt fårens svans för att förhindra flugangrepp, vilket främst förekommer i Australien på grund av klimatet där.

– Mulesing har vi förbjudit sedan 2008. Vi har också ett krav på att merinoullen vi köper från Australien, där mulesing är vanligt, ska vara certifierad. På så sätt säkerställer vi att mulesing inte har förekommit. Australien är en av de största producenterna av merinoull, och det är framför allt merinofår som utsätts för detta, säger Christiane.